Nickebos fastigheter

En sammanställning av fastighets­bildning och historiska ägare till de mantals­satta fastigheterna i Nickebo by i Åby socken, Norra Möre härad, Kalmar län.

Meny


Båtsmanstorp

Båtsmans­torp nr. 40 vid Smålands båtsmans­kompani, benämnt Dragg, var placerat i Nickebo och Gelebo.

Rotehållare

Ansvaret för ett båtsmans­torp delas av ett antal gårdar. Det är ägarna till de gårdarna som är rote­hållare.

Det har, hittills, bara lokaliserats ett enda dokument som uttryckligen anger vilka gårdar, eller byar, som var rote­hållare för båtsmans­torp nr. 40. Det är ett torp­syns­protokoll från 1878. Där anges att det är ägarna till följande byar som var rote­hållare:

Källa: Torpsyns­protokoll 1 augusti 1878. Karlskrona Station, Smålands båtsmans­kompani. Riks­arkivet, SE/KRA/0510/080:Ö/F 2:2.

Gelebo nämns även i flera andra dokument. T.ex. rote- och lego-kontrakt, torp­syns­protokoll, general­mönster­rullor och skiftes­protokoll. I några av dokumenten benämns Gelebo som huvud­rote/stam­rote.
Källor:
Rote­kontrakt 1872. Karlskrona station, Sjö­militie­kontoret 2. Riks­arkivet SE/KRA/0501/015:Ö/F 3 b:30.
Lego-kontrakt 1877 Karlskrona Station, Smålands båtsmans­kompani. Riks­arkivet, SE/KRA/0510/080:Ö/F 2:2.
Torpsyns­protokoll 1865, 1870. Karlskrona Station, Smålands båtsmans­kompani. Riks­arkivet, SE/KRA/0510/080:Ö/F 2:2.
Generalmönster­rulla Smålands båtsmans­kompani. Riks­arkivet, SE/KRA/0500-0503/0503/036/IV:44.
Protokoll 08-Åby-200 från laga skiftet i Örntorp 1849. Lantmäteriet.

Även Nickebo nämns i flera andra dokument. T.ex. rote- och lego-kontrakt, torp­syns­protokoll och skiftes­protokoll.
Källor:
Rote­kontrakt 1872. Karlskrona station, Sjö­militie­kontoret 2. Riks­arkivet SE/KRA/0501/015:Ö/F 3 b:30.
Lego-kontrakt 1877 Karlskrona Station, Smålands båtsmans­kompani. Riks­arkivet, SE/KRA/0510/080:Ö/F 2:2.
Torpsyns­protokoll 1865, 1874. Karlskrona Station, Smålands båtsmans­kompani. Riks­arkivet, SE/KRA/0510/080:Ö/F 2:2.
Protokoll 08-Åby-265 från laga skiftet i Nickebo 1857–1862. Lantmäteriet.

Örntorp nämns inte lika ofta som Gelebo och Nickebo, men det finns både rote­kontrakt och skiftes­protokoll där det klart framgår att Örntorp är rote­hållare. Protokollet från laga skifte i Örntorp säger dessutom att Örntorp är strö­rote till Gelebo.
Källor:
Rote­kontrakt 1872. Karlskrona station, Sjö­militie­kontoret 2. Riks­arkivet SE/KRA/0501/015:Ö/F 3 b:30.
Protokoll 08-Åby-200 från laga skiftet i Örntorp 1849. Lantmäteriet.

Slutsaten av detta är att ansvaret för båtsmans­torp nr. 40 delas av de mantals­satta fastigheterna i byarna Gelebo nr. 2, Gelebo nr. 3, Nickebo och Örntorp. Det mesta tyder på att Gelebo var stam­rote och att Nickebo och Örntorp var strö­rotar.

Det kan tänkas att rote­indelningen varit olika vid olika tid­punker.

Placering

Efter att en båtsman frånträtt sin tjänst skall roten rekrytera en ny båts­man som ersätter den gamla. För att snabba upp den processen användes ett system där den nya båts­mannen rekryterades redan innan den från­trädande båts­mannen lämnat sin tjänst. Den nya båts­mannen som är i beredskap kallas fördubblings­båts­man. I kompaniets rullor användes samma nummer för den ordinarie och fördubblings­båts­mannen, men de har olika soldat­namn. Systemet med fördubblings­båts­män användes inte under senare tid.

För nr. 40 hade den ordinarie båts­mannen soldat­namnet Dragg och hans torp var beläget i Gelebo och Nickebo. Fördubblings­båts­mannen hade soldat­namnet Stormodig och ett torp i Örntorp.

Draggs torp bestod av följande:

Foto av Draggs torp.

Draggs torp som det såg ut år 2019.

Stormodigs torp låg i det som då var norra delen av Örn­torp, men som nu tillhör Sol­backa. Torpet var beläget i anslutning till gamla lands­vägen, nära Lind­hem, och bestod av flera skiften.
Källor:
Protokoll 08-Åby-200 från laga skiftet i Örntorp 1849. Lantmäteriet.
Fastighets­kartan 2019. Lantmäteriet.
Torpsyns­protokoll 1786. Karlskrona station, Sjö­militie­kontoret 2. Riks­arkivet SE/KRA/0501/015:Ö/F 4:10.

Försäljning

Efter att systemet med båtsmän och båtsmans­torp avvecklats, sålde Gelebo och Nickebo den mark som använts av Draggs båts­mans­torp till August Olsson.

Försäljningen ledde till att det skapades tre nya fastigheter för den mark som tidigare använts av båtsmans­torpet. De benämndes Dragg nr. 1–3. Eftersom marken ägdes gemensamt av byarna så är det ägarna till alla mantals­satta fastigheter i byarna som står som säljare i köpe­brevet.

Nya fastigheter efter försäljningen
Benämning By Areal Reg. nr.
Dragg nr. 1 Gelebo nr. 2 0,51 ha Gelebo 22
Dragg nr. 2 Gelebo nr. 3 0,38 ha Gelebo 35
Dragg nr. 3 Nickebo 2,45 ha Nickebo 118

Försäljningen gjordes den 1 augusti 1902. Därefter följde revidering och tillägg till köpe­handlingarna innan allt var formellt riktigt 1909. August Olsson fick slutligen lagfart för de tre fastigheterna den 13 juni 1909. Då hade han redan sålt dem.

Källor:
Lantmäteri­dokument med bilagda beslut och köpe­brev: 08-Åby-Avs14 avsöndring 1907 och 08-Åby-Avs16 avsöndring 1907.
Norra Möre härads­rätts lagfarts­bok. Riks­arkivet, SE/HLA/1340198/C I volym 2, 4–5.

Båtsmän

I tabellen nedan presenteras ett urval av de många båts­män som haft båtsmans­torp nr. 40.

Båtsmän
Årtal Ordinarie båtsman Fördubblings­båtsman
1724 Johan Carlsson Dra??
(De sista bokstäverna är svåra att tolka)
Carl Månsson Stormodig
1809 Nils Andersson Dragg Lars Persson Stormodig
1837 Peter Carlsson Dragg -
1887 Fridolf Carlsson Dragg -

Det tillsattes aldrig någon ny båtsman efter att Fridolf Carlsson Dragg avled 1890.

Källor:
Generalmantals- och general­mönster­rullor Smålands båtsmans­kompani. Riks­arkivet, SE/KRA/0500-0503/0503/036/IV:43–44.

Organisation

Systemet med båtsmän och båtsmans­torp var en del av indelnings­verket.
Inom Smålands båtsmans­kompani, som tillhörde flottan i Karlskrona, fanns vid slutet av 1800-talet ca. 120 flottister som benämndes båts­män. De kom från Smålands­kusten, från en ca. 20 km bred land­remsa närmast Kalmar­sund, från Figeholms­trakten i norr till och med Kalmar i söder.

Källa: Karta öfver Svenska Arméns Indelning och Förläggning, 1: Rot­håll och Båtsmans­håll. General­staben 1879.

Angående stavning av personnamn. Det förekommer att en persons namn stavas olika i olika dokument, ibland förekommer även olika stavning inom samma dokument. I den mån det är möjligt har här använts den stavning som personen själv använder vid t.ex. underskrifter. Annars används den stavning som är vanligast förekommande i dokumenten.

Jörgen Blomberg 2010–2019