Olika typer av skiften

I Sverige har flera jordreformer genomförts. De har syftat till att effektivisera jordbruket.

Storskifte

Storskiftet effektiviserar jordbruket genom att åker och äng skiftas om till färre och större skiften. Målet är att varje gård skall ha högst fyra skiften åker och fyra skiften äng.

Storskiftes­reformen infördes i mitten av 1700-talet. Det räcker med att en markägare i byn begär storskifte för att det skall genomföras.

Enskifte

Enskifte är en vidareutveckling av storskiftet som innebär att varje gård sammanförs till endast ett skifte. Det medför att bykärnorna splittras. Beroende på att landskapet inom byn ofta inte är enhetligt var det svårt att genomföra skiftet i hela landet.

Enskiftesreformen infördes kring sekelskiftet 1800.

Laga skifte

Enskiftesreformen visade sig svår att genomföra. Detta ledde till att den nya skiftes­reformen laga skifte infördes 1827. Syftet är att varje gårds ägor skall läggas samman i så få skift som möjligt, men det är till skillnad från enskiftet tillåtet med fler än ett skifte per gård. Skiftet omfattar all mark i byn. Utflyttnings­tvånget från enskiftet kvarstår även i laga skiftet.

Det räcker fortfarande med att en markägare i byn begär skifte för att det skall genomföras.

Skiften i Nickebo

I Nickebo gjordes storskifte under sommaren år 1823. Det var efter att enskiftes­reformen införts. Under skiftes­förrättningen informerades markägarna av lant­mätaren att de hade rätt att begära enskifte hos lands­hövdingen. De valde att gå vidare med storskiftet.

Laga skifte genomfördes år 1857–1861.


Jörgen Blomberg 2010–2017