Nickebos fastigheter
En sammanställning av fastighetsbildning och historiska ägare till de mantalssatta fastigheterna i Nickebo by i Åby socken, Norra Möre härad, Kalmar län.
Båtsmanstorp
Båtsmanstorp nr. 40 vid Smålands båtsmanskompani, benämnt Dragg, var placerat i Nickebo och Gelebo.
Rotehållare
Ansvaret för ett båtsmanstorp delas av ett antal gårdar. Det är ägarna till de gårdarna som är rotehållare.
Det har, hittills, bara lokaliserats ett enda dokument som uttryckligen anger vilka gårdar, eller byar, som var rotehållare för båtsmanstorp nr. 40. Det är ett torpsynsprotokoll från 1878. Där anges att det är ägarna till följande byar som var rotehållare:
- Gelebo nr. 2
- Gelebo nr. 3
- Nickebo
- Örntorp nr. 1
- Örntorp nr. 2
- Örntorp nr. 3
- Örntorp nr. 4
Gelebo nämns även i flera andra dokument. T.ex. rote- och lego-kontrakt, torpsynsprotokoll, generalmönsterrullor och skiftesprotokoll. I några av dokumenten benämns Gelebo som huvudrote/stamrote.
Källor:
Rotekontrakt 1872. Karlskrona station, Sjömilitiekontoret 2. Riksarkivet SE/KRA/0501/015:Ö/F 3 b:30.
Lego-kontrakt 1877 Karlskrona Station, Smålands båtsmanskompani. Riksarkivet, SE/KRA/0510/080:Ö/F 2:2.
Torpsynsprotokoll 1865, 1870. Karlskrona Station, Smålands båtsmanskompani. Riksarkivet, SE/KRA/0510/080:Ö/F 2:2.
Generalmönsterrulla Smålands båtsmanskompani. Riksarkivet, SE/KRA/0500-0503/0503/036/IV:44.
Protokoll 08-Åby-200 från laga skiftet i Örntorp 1849. Lantmäteriet.
Även Nickebo nämns i flera andra dokument. T.ex. rote- och lego-kontrakt, torpsynsprotokoll och skiftesprotokoll.
Källor:
Rotekontrakt 1872. Karlskrona station, Sjömilitiekontoret 2. Riksarkivet SE/KRA/0501/015:Ö/F 3 b:30.
Lego-kontrakt 1877 Karlskrona Station, Smålands båtsmanskompani. Riksarkivet, SE/KRA/0510/080:Ö/F 2:2.
Torpsynsprotokoll 1865, 1874. Karlskrona Station, Smålands båtsmanskompani. Riksarkivet, SE/KRA/0510/080:Ö/F 2:2.
Protokoll 08-Åby-265 från laga skiftet i Nickebo 1857–1862. Lantmäteriet.
Örntorp nämns inte lika ofta som Gelebo och Nickebo, men det finns både rotekontrakt och skiftesprotokoll där det klart framgår att Örntorp är rotehållare. Protokollet från laga skifte i Örntorp säger dessutom att Örntorp är strörote till Gelebo.
Källor:
Rotekontrakt 1872. Karlskrona station, Sjömilitiekontoret 2. Riksarkivet SE/KRA/0501/015:Ö/F 3 b:30.
Protokoll 08-Åby-200 från laga skiftet i Örntorp 1849. Lantmäteriet.
Slutsaten av detta är att ansvaret för båtsmanstorp nr. 40 delas av de mantalssatta fastigheterna i byarna Gelebo nr. 2, Gelebo nr. 3, Nickebo och Örntorp. Det mesta tyder på att Gelebo var stamrote och att Nickebo och Örntorp var strörotar.
Det kan tänkas att roteindelningen varit olika vid olika tidpunker.
Placering
Efter att en båtsman frånträtt sin tjänst skall roten rekrytera en ny båtsman som ersätter den gamla. För att snabba upp den processen användes ett system där den nya båtsmannen rekryterades redan innan den frånträdande båtsmannen lämnat sin tjänst. Den nya båtsmannen som är i beredskap kallas fördubblingsbåtsman. I kompaniets rullor användes samma nummer för den ordinarie och fördubblingsbåtsmannen, men de har olika soldatnamn. Systemet med fördubblingsbåtsmän användes inte under senare tid.
För nr. 40 hade den ordinarie båtsmannen soldatnamnet Dragg och hans torp var beläget i Gelebo och Nickebo. Fördubblingsbåtsmannen hade soldatnamnet Stormodig och ett torp i Örntorp.
Draggs torp bestod av följande:
-
Boningshus och ladugård. Placerade vid norra hörnet av senare tids åkerfastighet Gelebo 22.
Källor:
Generalstabskartan 1874 och Ekonomiska kartan 1941. Lantmäteriet.
Åby hembygdsförening.
Torpsynsprotokoll 1870. Karlskrona Station, Smålands båtsmanskompani. Riksarkivet, SE/KRA/0510/080:Ö/F 2:2. -
Åker. Bestod av senare tids åkerfastigheter Gelebo 22 och Gelebo 35.
Källor:
Protokoll 08-Åby-160 från enskiftet i Gelebo 1823. Lantmäteriet.
Lantmäteriprotokoll 08-Åby-Avs14 avsöndring 1907 och 08-Åby-Avs16 avsöndring 1907. -
Äng- och betesmark. Bestod av senare tids Nickebo 118, Draggkärret, beläget i skogen vid gränsen mot Gelebo. Innan det gjordes laga skifte i Nickebo ingick även en liten äng belägen vid bäcken i Nickebos inägor.
Källor:
Protokoll 08-Åby-265 från laga skiftet i Nickebo 1857–1862. Lantmäteriet.
Lantmäteriprotokoll 08-Åby-Avs14 avsöndring 1907 och 08-Åby-Avs16 avsöndring 1907.
Stormodigs torp låg i det som då var norra delen av Örntorp, men som nu tillhör Solbacka. Torpet var beläget i anslutning till gamla landsvägen, nära Lindhem, och bestod av flera skiften.
Källor:
Protokoll 08-Åby-200 från laga skiftet i Örntorp 1849. Lantmäteriet.
Fastighetskartan 2019. Lantmäteriet.
Torpsynsprotokoll 1786. Karlskrona station, Sjömilitiekontoret 2. Riksarkivet SE/KRA/0501/015:Ö/F 4:10.
Försäljning
Efter att systemet med båtsmän och båtsmanstorp avvecklats, sålde Gelebo och Nickebo den mark som använts av Draggs båtsmanstorp till August Olsson.
Försäljningen ledde till att det skapades tre nya fastigheter för den mark som tidigare använts av båtsmanstorpet. De benämndes Dragg nr. 1–3. Eftersom marken ägdes gemensamt av byarna så är det ägarna till alla mantalssatta fastigheter i byarna som står som säljare i köpebrevet.
Benämning | By | Areal | Reg. nr. |
---|---|---|---|
Dragg nr. 1 | Gelebo nr. 2 | 0,51 ha | Gelebo 22 |
Dragg nr. 2 | Gelebo nr. 3 | 0,38 ha | Gelebo 35 |
Dragg nr. 3 | Nickebo | 2,45 ha | Nickebo 118 |
Försäljningen gjordes den 1 augusti 1902. Därefter följde revidering och tillägg till köpehandlingarna innan allt var formellt riktigt 1909. August Olsson fick slutligen lagfart för de tre fastigheterna den 13 juni 1909. Då hade han redan sålt dem.
Källor:Lantmäteridokument med bilagda beslut och köpebrev: 08-Åby-Avs14 avsöndring 1907 och 08-Åby-Avs16 avsöndring 1907.
Norra Möre häradsrätts lagfartsbok. Riksarkivet, SE/HLA/1340198/C I volym 2, 4–5.
Båtsmän
I tabellen nedan presenteras ett urval av de många båtsmän som haft båtsmanstorp nr. 40.
Årtal | Ordinarie båtsman | Fördubblingsbåtsman |
---|---|---|
1724 |
Johan Carlsson Dra?? (De sista bokstäverna är svåra att tolka) |
Carl Månsson Stormodig |
1809 | Nils Andersson Dragg | Lars Persson Stormodig |
1837 | Peter Carlsson Dragg | - |
1887 | Fridolf Carlsson Dragg | - |
Det tillsattes aldrig någon ny båtsman efter att Fridolf Carlsson Dragg avled 1890.
Källor:Generalmantals- och generalmönsterrullor Smålands båtsmanskompani. Riksarkivet, SE/KRA/0500-0503/0503/036/IV:43–44.
Organisation
Systemet med båtsmän och båtsmanstorp var en del av indelningsverket.
Inom Smålands båtsmanskompani, som tillhörde flottan i Karlskrona, fanns vid slutet av 1800-talet ca. 120 flottister som benämndes båtsmän. De kom från Smålandskusten, från en ca. 20 km bred landremsa närmast Kalmarsund, från Figeholmstrakten i norr till och med Kalmar i söder.